|
Segel och Rigg
Det finns sju segel ombord på Britta.
Mesanseglet och storseglet är sk "gaffelsegel". Det betyder att de hissas genom att gaffeln höjs upp. Focken, klyvaren och jagaren är s.k. "stagsegel" vilket betyder att fockens främre lik sitter fast på ett stag.
Bilden nedan visar ett gaffelsegel med dess ingående delar:
Nedanstående bild visar ett stagsegel med dess ingående delar:
Stag
stöttar masten i längsled. Stag som stöttar akterut kallas backstag och stag som stöttar förut kallas förstag. På Britta måste man skifta backstag för stor- och mesanmasten beroende på vilken sida man vill föra stor- och mesanseglet.
Vant
stöttar masten i sidled. Brittas vant kan man klättra i för att komma upp till salningen, vilket är där de två delarna av stormasten sitter ihop. De tampar man då kliver på kallas vevlingar.
Fall
kallas de tampar med vilka man drar man upp seglet längs masten eller staget. Förseglet har ett fall medan stor- och mesanseglet har två: klofallet och pikefallet.
Ombord på Britta har de flesta fall även en tillhörande sträcketalja. Sträcketaljan löper runt ett par treskurna taljor vilket ger en hög utväxling när man drar i den lösa änden. När man inte orkar hissa mer i fallet, lägger man fast det och sen går man över och hissar det allra sista med hjälp av sträcketaljan.
Skot
Skot kallas de tampar som används för att spänna seglet i rätt vinkel mot vinden. På storseglet och mesanseglet finns bara ett skot vilket sitter fast i bommen. På förseglen finns däremot två skot, ett som används då man för seglet på styrbords sida och ett som används då seglet förs på babords sida.
Nedhal
Nedhalare finns på klyvaren och jagaren och används för att dra ner seglet när det skall tas in och beslås.
Dirk
Dirken är de metallvajrar som löper från bomnocken upp till salningen. När seglet inte är hissat är det dirken som håller upp bomen.
Sejsingar
Sejsingar är korta tampar (ca 1,5 m) som används för att beslå storseglet och mesanseglet. De används också för allehanda små ting som behöver sättas fast ombord.
| 
